|
Holmenkollen har djupa rötter på andra sidan Sverige. Dessa rötter vattnas och vidmakthålls vid årliga seglingar, i motorseglaren "Olive" och med Lysekil som bas. På försommaren 2000 tog vi land på Käringön, en pittoresk ö väster om Orust, med 130 bofasta och där 80 procent av de 200 små husen bebos av sommargäster.I hamnen, i skymningen, njöt vi en pilsner tillsammans med några robusta
bofasta äkta bohuslänningar. Det hör till historien att Käringön är namnad efter ett sjömärke med
speciell utformning och att ordet käring eller kärring på västkusten inte är
något förklenande. En del påstår att det kommer av ordet "kär", d v s ett
smeknamn, andra hävdar att det är en feminin förvrängning av ordet "karl". Hur detta kommer sig må demografer och andra experter tvista om. Är det
möjligen närheten till Blå Jungfrun eller vad är det som fått spinnsidan att
dominera så fullständigt på Öland? |
|
Text: Acke Sandström |
|
Internetföretaget Öland på Internet AB i Mörbylånga befäste under år 2000
sin ställning som störst på Öland.
Under året ökade antalet besökare med 40 procent, från drygt 100 000 till
drygt 140 000. I praktiken har plattformen www.checkpoint-oland.com
De 140 000 besökarna har tittat på och läst i genomsnitt 10 sidor per gång. Mest intressant har varit aktiviteter, besöksmål och boende. Men flera av plattformens kunder har satsat på både information och e-handel och även här märks ett ökat intresse. Besökarna kommer från stort sett hela världen, men av naturliga skäl dominerar nordeuropéerna, med Sverige, Danmark, Norge, Tyskland och Finland i topp. Även engelsmän, holländare och nordamerikaner finns med på tio - i topp -listan.Flest besök har plattformen mellan klockan 20 och 22, vilket tyder på att huvuddelen av besökarna är privatpersoner. Näst flest besök sker mellan klockan 13 och 15. Flitigast är besökarna av någon anledning under tisdagar och torsdagar. Och med tanke på att Öland är ett intressant besöksområde, är det knappast underligt att intresset ökar markant i april månad och kulminerar i juli. 5-årsjubileum
Checkpoint Öland kan fira 5-årsjubileum år 2001, efter att ha haft en
blygsam start som ett projekt, startat av Meridium AB i Kalmar (f d
Netsight). Numer ägs Öland på Internet AB till 100 procent av bofasta
ölänningar och har sitt säte i Brukskontoret vid gamla sockerbruket i
Mörbylånga.Plattformen har drygt 150 fasta kunder. Förutom ren företagsinformation publicerar man en daglig evenemangskalender för hela Öland och en nättidning "Holmenkollen". - Det känns skönt att kunna presentera en 40-procentig ökning. Det visar ju inte minst att det nya mediet Internet har kommit för att stanna, säger Siw Lindahl, vd i företaget. |
|
Text: Acke Sandström |
|
Alla tidningar med självaktning håller sig med en nyårskrönika. Där listar man händelser i kronologisk ordning, från hemmafronten och från stora världen. Mord, rån, olyckor, krig, orkaner, våldtäkter och andra rysligheter radas upp och påminner oss än en gång om vilken bedrövlig värld vi sägs leva i. Holmenkollen vägrar gå den vägen. Det hände egentligen bara två riktigt bra saker på Öland under det andra
millenniets första år. Ett gymnasium i Borgholm betyder att man kan trygga det framtida utbildningsbehovet på lokal nivå i glappet mellan grundskolan och universitetet. Det innebär också att man kan skräddarsy speciella grundutbildningar, som passar landskapet och dess ungdomar. Bland annat tittar man på särskilda turismlinjer. Världsarvet på södra Öland betyder att högre makter gett ett kvitto på att naturen och kulturen är värda att satsa på i framtiden. Man talar om höjd kvalitet i besöksnäringen. Och borgholmsborna verkar inte särskilt avundsjuka, när mörbylångaborna yvs över sin nya utmärkelse och kallar sig "Världsarvtagare".- Här tittar vi inte bakåt, utan framåt, säger Lars Frick, kommunchef i Borgholm, som numer också titulerar sig "Framtidsagent". |
|
Text: Acke Sandström |
|
Nu ska Mörbylånga bli mer attraktivt som bostadsort. Men först blev det ren och rak information om Södra Ölands odlingslandskap som nyblivet Världsarv. Det var kultur- och fritidschefen Kerstin Olofsson som berättade om områdets gränser och om de möjligheter det kan innebära att vara uppsatt på UNESCO:s lista. Hon nämnde också de faror som finns, bland annat den så kallade "Svarta listan", där området kan hamna om det inte vårdas på rätt sätt. Ingen ny fråga
Mörbylångas förskönande är ingen ny fråga. Sven-Bertil Svensson kunde vittna
om många års arbete med den frågan. Men det är ett arbete som möts med
skrämmande lågt intresse från kommunledningens sida.--Nu är jag djupt pessimistisk, sade han. Därefter gav han en glimrande inblick i hur det kan gå till, om man samspelar med naturen, i praktisk ekologi. - Träd och buskar behöver inte tuktas. Då motarbetar man naturen. En gräsmatta behöver inte klippas. Genom att låta den växa, förvandlar man den till en blomsteräng. En sådan ska slås med lie, en gång om året. - Vi måste se naturen som en tillgång och inte som ett hot. Mörbylånga har så många fina grönområden som vi enkelt och billigt skulle kunna förvandla till vackra vandringsstråk "gröna vägar". Vi skulle kunna göra läplanteringar och lundar, som ju är något av Ölands varumärke. --Och genom att utnyttja enskilt kunnande, behöver en sådan försköning inte bli särskilt dyr, sade Sven-Bertil Svensson. Garderade sig För all planering svarar plangruppen. Den utgörs av tre ledamöter från kommunstyrelsens arbetsutskott, Saga Sigvardsson (c), Eddy Jonsson (s) och Kent Ingvarsson (m). Dessutom ingår ordförandena i miljö- och byggnadsnämnden Bo Hagström (m) och tekniska nämnden Ove Karlesand (m). Ingen av dem fanns på plats under mötet. För byggloven svarar miljö- och byggnadsnämnden, medan skötseln av den yttre miljön åligger tekniska kontoret. Beklagade Han sa också att för närvarande står projektet Färjestaden 2000 överst på prioriteringslistan, eftersom investerarna trycker på och vill komma igång. Men därefter väntar Mörbylånga och då särskilt området kring Sockerbruket. Det består av 40 hektar mark och ägs av Mörbylånga kommun. Några större byggnader finns kvar efter bruket, men i övrigt ligger det mesta för fäfot. Nu finns visserligen planer på att bygga en förbränningsanläggning för fjärrvärme i norra delen av området, men i övrigt är det ganska tyst. Ta kulturen till hjälp Inga-Britt Karlsson föreslog att hela Sockerbruksområdet förändras till kulturpark, med ateljéer och lokaler för teater och musik. Det nappade Alvaro Florez på. - Mörbylånga har ett mycket rikt kulturliv, mycket rikare än på andra håll. Kan vi lyfta fram det, så kanske vi kan se resultat, sade han. Vem gör vad? Jan Nilsson, fullmäktigeledamot (fp) och luttrad motionär i frågan om Mörbylångas kulturella utsmyckning, antydde att vi kanske måste göra det mesta själva. - Eller ordna en arkitekttävling. Men med tanke på att kommunen står inför stora investeringar, ska vi nog inte räkna med alltför stora ekonomiska bidrag från det hållet. Enligt Alvaro Florez blir det längre fram kommunala informationsmöten om bl a planerna för Sockerbruksområdet. Om inte förr, så måste väl de ansvariga politikerna komma fram i ljuset då. Och då gäller det att säga ifrån, annars kanske det går åtta år till, innan något händer. Så länge sedan är det som Sockerbruksområdet ödelades. Hög medelålder Både kaffet och musiken livade upp debatten. Bland annat höll Carl-Gunnar Nyquist ett ordentligt brandtal, där han efterlyste såväl en dialog med politikerna som resurser för att bygga upp det framtida Mörbylånga. --Det enda politikerna gjort under de här åtta åren, är att riva fabriksbyggnaden. |
|
Text: Acke Sandström |
|
Rolf Attoff, tidigare ägare till Strand Hotell i Borgholm och välkänd
turismutvecklare på Öland, valdes på tisdagskvällen till ordförande i
återuppståndna Ölands Turistförening. Den nygamla föreningen lyckades få med sig ytterligare ett tungt namn. Sune
Sigvardsson från Törnbotten i Algutsrum, med rötter i såväl bonderörelsen
som slakteribranschen, går in som ordinarie ledamot i styrelsen.
Vid valen gick mötet efter valberedningens förslag. Listan över ordinarie ledamöter ser ut såhär: Rolf Attoff Öland. Äger företaget Ölands Skördefest AB. Sune Sigvardsson numera lantbrukare och bosatt i Törnbotten. Birgitta Flodman från Löttorp, köpman och aktiv i Norra Ölands Intresseförening/Vision Skäftekärr. Gabrielle Erlandsson-Regenthal från Räpplinge, ansvarig för Ölands mest kända besöksmål, Sollidens Slott. Rune Berglund, ordförande i Camping Öland och själv intressent i Ekerums Camping & Stugor och Eriksöre Camping. Lars-Olof Forsberg, ordförande i Ölands Krögarförening och delägare i Halltorps Gästgiveri. Göran Göthlin, köpman och ordförande i Borgholms Cityförening. Seppo Ekelund, Räpplinge, f d journalist som numer arbetar med information i egna företaget Info Öland. Han företräder främst naturintressena. Jörgen Areskough, Gårdby, vd för Ölands Skördefest. Suppleanter är: Eva Nilsson, chef för Grönhögens Golf & Camping. Cathrin Sörensson, som driver Kronocamping Saxnäs. Sven-Göte Lidheim, Byxelkrok, förste visionär vid Vision Skäftekärr. Ulf Grönqvist, Algutsrum, egen företagare tillika ansvarig för informationen vid Eksgården i Gårdby. Christer Svensson, köpman från Borgholm och aktiv i Borgholms Cityförening. Revisorer: Christian Johansson vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Kalmar och Leif Johansson, pensionerad kontorschef vid Ölandsbanken. Valberedningen omvaldes och utgörs av: sammankallande Mats Bengtsson, Byxelkrok, Thomas Nordlund, Borgholm och Siw Lindahl, Mörbylånga. |
|
Text: Acke Sandström |
|
Av naturliga skäl var centrala Mörbylånga mötesplats för de flesta. Här brann kol- och vedeldar när hästekipaget med landshövding Anita Bråkenhielm och kommunfullmäktiges ordförande Bernt Andersson rullade in på torget efter en kort åktur Köpmangatan västerut. Längs huvudgatan brann 72 marschaller och i händerna på barn och vuxna brann facklor. Fackeltåget bildade sedan en lysande borg runt talarna, sångkören Madrigalerna och en blåsensemble från Mörbylånga Musikskola. I övrigt var det svart av folk och deltagarsiffran låg säkerligen mellan 400 och 500.
Ett lätt duggregn och ett tungt dis låg som vadd i luften, som om vädrets
makter ville vara med och hålla samman de nya världsarvingarna. Det var ju
också ett historiskt ögonblick, där glädje över utmärkelsen blandades med
allvarliga tankar om hur vi egentligen ska förvalta vårt nya världsarv.Bernt Andersson inledde talandet med att berätta om hur nomineringen till världsarvslistan gått till rent praktiskt. Han glömde egentligen ingen i sin tillbakablick, som formade sig till ett tacktal. Landshövding Anita Bråkenhielm höll sig först till det officiella tal, som finns in extenso på en annan sida av Holmenkollen. Sedan gjorde hon några väl valda personliga reflexioner och förklarade slutligen Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap invigt. Madrigalerna sjöng den kända religiösa hymnen "Dona nobis pacem", med för dagen nyskriven text. Författaren hade gjort det lätt för sig. Den nya texten bestod av Öland, Öland, Öland och så vidare. Efter fanfarer med blåsinstrumenten avslutades den mer högtidliga delen av ceremonin med att kören sjöng Ölandssången. Ärtsoppa
I ett för dagen uppfört, stort serveringstält utspisades drygt 250 personer
med ärtsoppa, mästerligt tillagad av krögare Rolf Jönsson. I tältet gavs
taffelmusik i irländsk tappning, av Rigs 0'Rye.På Sjöbacken serverades glögg, kaffe och pepparkakor. Där gick till sist ett praktfullt fyrverkeri till väders. Därmed avslutades ett firande som var mycket stilfullt och som förmodligen blir ett vackert minne hos deltagarna. Arrangemanget var ett samarbete mellan kommunen och ett antal föreningar. |
|
Text: Acke Sandström |
|
Det blev Sabina Gustavsson från Färjestadens skola klass 6 A, som vann
teckningstävlingen om det nya Världsarvet, Södra Ölands Odlingslandskap.
- Många väderkvarnar blev det, säger Anders Johansson från Föreningen
Kulturdagarna i Mörbylånga. Han ledde juryns arbete och hade med sig Sonia
Lindell från Mörbylånga Kulturförening, Rolf Jönsson från Mörbylånga
Företagareförening samt Marit och Rune Thurfors från Föreningen
Kulturdagarna i Mörbylånga.
Under fredagskvällen delades priset ut i samband med festligheterna på Mörbylånga torg. Och prisutdelare var landshövding Anita Bråkenhielm, assisterad av kommunfullmäktiges ordförande Bernt Andersson. Sabinas teckning av himlen över Alvaret, med fåglar, enbuskar och en röd väderkvarn är mycket bra. Och priset är inte dåligt det heller: Hela klassen får åka på skolresa till ett annat av landets Världsarv, örlogsstaden Karlskrona. Reseledare är ingen mindre än skolchefen själv, Göran Olof Torsten (OT) Dahlberg. Och reskostnaden bjuder Mörbylånga kommun på, så skolchefen kan fara med lätt hjärta då han slipper ta pengarna ur skolans budget. |
|
Text: acke.sandstrom@home.se |
Södra Ölands Odlingslandskap:
Det nya och unika Världsarvet
Genom att nominera Södra Öland till världsarvslistan har nationalstaten Sverige formellt tagit ansvar för att området bevaras åt eftervärlden. Totalt finns drygt 670 Världsarv inom natur- eller kulturområdet. Södra Ölands Odlingslandskap är dock det första i hela världen som är ett kombinerat natur- och kulturarv. Beskedet kom under natten till torsdagen, 30 november klockan 13.10 lokal tid i Cairns, Australien, där sammanträdet hölls. På morgonen hissades Ölands landskapsflagga på de officiella flaggstängerna utanför kommunkontoret i Mörbylånga och på Mörbylånga torg. Klockan 13.10 lokal tid ringde åtskilliga av södra Ölands kyrkklockor in den goda nyheten.
På Mörbylånga Kultur & Fritids huvudkontor vid torget utlöstes en febril
aktivitet. Drygt dussinet hembygdsföreningar och många andra engagerade fick
order om att verkställa en lång rad planerade åtgärder.Fredagen den 1 december 2000 blir en historisk dag på södra Öland. Över hela landsändan samlas folk till manifestationer. Eldar tänds, tal hålls, det pussas och kramas för nu har vi äntligen fått kvitto på det vi länge anat; att vi är unika och att vi alla förtjänar den stämpel på kvalitet som en plats på Världsarvslistan innebär.
"Idag är en stor dag på Öland men också i Sverige och i världen. Vid UNESCO:s konferens i Australien har Södra Ölands odlingslandskap utnämnts till världsarv. Södra Ölands odlingslandskap är ett kulturlandskap. Byarna där vi bor, jorden vi odlar, markerna där våra djur betar har så stora värden att det har betydelse för hela världen. Vår bygd är lika viktig som Venedigs kanaler, pyramiderna i Egypten och kinesiska muren. Södra Öland är vårt vardagslandskap, det är här vi bor och verkar. I generationer tillbaka har marken brukats och i generationer framöver skall jordbruket fortsätta att utvecklas i takt med tiden. I det öländska jordbruket möts tradition och utveckling. Världsarvet är för evigt. Idag är det vi som har ansvaret. I morgon är det våra barn och barnbarn. Att bo i och att bruka ett världsarv är något man skall vara stolt över. Med kunskap om vår historia tar vi ansvar för vår framtid. Ölandssolvändan, väderkvarnen och ljungpiparen, de tillhör alla det öländska landskapet. Öland är en del av världen och vi bjuder in människor från alla håll för att ta del av vår unika kultur." Fler Världsarv
Tidigare svenska världsarv är Drottningsholms Slott (1991), Birka och
Hovgården på Björkö och Adelsö i Mälaren (1993), Engelsbergs Järnbruk
(1993), hällristningarna i Tanum (1994), Skogskyrkogården i Stockholm
(1994), Visby på Gotland (1995), Gammelstads Kyrkby i Luleå (1995),
vildmarksområdet Lapponia (1996), örlogsstaden Karlskrona (1998) och
naturområdet Höga Kusten (2000).I södra Östersjöområdet märks stadskärnorna i Sankt Petersburg Ryssland (1990), Vilnius Litauen (1994), Riga Lettland (1997), Warszawa Polen (1980), Tallinn Estland (1997), Lübeck Tyskland (1987) och katedralen i Roskilde Danmark (1995).
Fem års arbete
Södra Ölands Odlingslandskap är alltså landets elfte Världsarv, men
samtidigt världens första i sitt slag.Under fem års tid har folk på alla nivåer, från enskilda medborgare till tjänstemän och politiker på riksnivå arbetat för att få upp Södra Öland på listan över bevarandevärda miljöer. På regional nivå har länsstyrelsen i Kalmar och dess tjänstemän dragit det största lasset. Högre upp är det Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket som dribblat upp vår landsända på världsnivå. I juni 2000 tog regeringen beslutet att nominera Södra Ölands odlingslandskap till listan över Världsarv. Också på lokal nivå har ärendet dragit till sig såväl tid som kraft. Bland huvudpersonerna här märks kommunalrådet Saga Sigvardsson, som varit ordförande i den lokala samrådsgruppen. Tage Selander, näringslivssekreterare, har från början varit djupt involverad i arbetet, liksom miljö- och byggnadschefen Mats Lindahl. På senare tid har nya kommunchefen Staffan Larsson varit bland de ledande dragarna. Är de som äras bör Det är Kerstin Olofsson och Johan Danielsson. Hon är en tillsynes späd chef för Mörbylånga Kultur & Fritid. Han är en lika kraftfull ordförande för Lantbrukarnas Riksförbunds lokala världsarvsgrupp, som han ser ut att vara. Kerstin Olofsson har haft huvudansvaret på lokal nivå. Hon deltog i vartenda ett av de många informationsmöten runtom i kommunen, som föregick nomineringen. Hon såg till att varenda läskunnig invånare - inklusive kung Carl XVI Gustaf som har ett sommarhus vid Ottenby - fick skriftlig information om planerna.
Nu säger hon så här:- Att få Södra Ölands odlingslandskap placerat på listan över Världsarv kan vara ett sätt att behålla jordbruket levande. I det här läget har hela kommunen en chans till utveckling, med jordbruket som naturlig bas. - Nästa steg är att informera så många som möjligt, inte minst våra politiker, om vad ett Världsarv egentligen innebär och vad man kan göra för att använda den utmärkelse som det här faktiskt är. - Tredje steget är att utveckla vår besöksnäring och övriga näringslivet. Men till det krävs samarbete och inte minst pengar. - Men redan nu har vi märkt ett bättre umgängesklimat mellan dem som ska leva och bruka jorden på södra Öland och dem som vakar över lagar och förordningar. Numer tycks vi kunna sitta runt ett bord och resonera om problemen. Det tycker jag vi ska tacka hela världsarvsfrågan för.
Vare sig Saga Sigvardsson eller Johan Danielsson lär hinna hem till fredagens stora firande på södra Öland. Å andra sidan lär det nya Världsarvet finnas kvar, när de kommer hem. Se vidare Länsstyrelsens officiella sidor: och Mörbylånga kommuns hemsida
eller WHC:s officiella sidor |
|
Mörbylånga på södra Öland ser ut att bli centrum för ny, unik forskning om
djursjukdomar som sprider sig till människor. Zoonos - som läran om de sjukdomarna kallas - har hittills inte varit föremål för tvärvetenskaplig forskning. Men nu är det dags och till våren etableras ett centrum på södra industriområdet i Mörbylånga. Bland de mest kända zoonoserna är influensa och salmonella. Men också borrelia efter fästingbett hör till området. Den nya forskningsstationen är ännu i sin linda, men när alla tillstånd är klara har Mörbylånga kommuns fastighetsbolag lokaler som väntar. Flera universitet uppges stå bakom planerna och meningen är att läkare, veterinärer, biologer, ekologer och insektsforskare från hela världen ska samlas i Mörbylånga, där förutsättningarna för den här typen av forskning anses vara mycket goda. Bland annat har södra Öland ett säreget och rikt fågelliv. Mycket forskning pågår redan i området, bl a vid Uppsala Universitets Ekologiska forskningsstation i Skogsby och vid Lantbruksuniversitetets försöksstation i samma by. Öland har med andra ord ett mycket gott klimat, även för unik forskning. Text: acke.sandstrom@home.se |
Dock slutade det senaste mötet i dur och det blev applåder från de församlade. --Nu verkar det bli nya, friska tag, sade en yngre företagare som för första gången fick träffa nya kommunchefen Staffan Larsson, med flera. Målet för den näringslivsverksamhet som kommunen kan påverka är att öka företagsamheten och därmed antalet anställda. Först en analys. Det finns drygt 400 registrerade företag i Mörbylånga kommun, både offentliga och privata. Många arbetar med jordbruk och förädling av jordbruksprodukter, men i övrigt är alla typer av verksamheter representerade. Enmansföretagen är i majoritet. Störst bland företagen är faktiskt kommunen: - Vi är ett utpräglat serviceföretag och vi finns till för att ge er och alla andra invånare så bra levnadsvillkor som möjligt. Över 80 procent av pengarna i vår budget går till exempel åt till omsorg, vård och utbildning, sade kommunchefen Staffan Larsson i sin presentation.
Pratade pengar
Kommunalrådet Saga Sigvardsson (c) hade budgetdebatten i färskt minne och gav mötet inblickar från den. --Politiskt är vi överens om att satsa för framtiden, sade hon. --Och nu vill vi höra era synpunkter, så att vi kan väga in dem i den fortsatta planeringen för näringslivet.
Kommunikationer Både landsvägar och digitala motorvägar är viktiga för en bygds utveckling. --Det finns en slinga av fiberoptiska kablar nedgrävda runt södra Öland, berättade Staffan Larsson. --När vi bestämt oss för en teknik, är vi alltså beredda att bygga ut för bredband. - Däremot är det svårare att få Vägverket att bredda vägarna, men vi gör vad vi kan för att förbättra vägnätet. Flera med
Gruppjobb
Vid fikat fick deltagarna jobba i grupper och därefter framfördes synpunkter
på kommunens arbete hittills och förslag på nya grepp. Bland dem märktes ett
centrum för företagare, en plats där man kan träffas och knyta nätverk,
eller där man kan få hjälp med pappershantering och annan kommunikation med
olika myndigheter.
De ansvariga lovade att snickra vidare på näringslivsprogrammet och att
återkomma med fler träffar för företagare.Dessutom inbjöd Tage Selander till Företagarnas Julafton, d v s det årliga mötet för hela Ölands näringsliv, som hålls på Träffpunkt Öland i Färjestaden den 8 februari 2001. Text: acke.sandstrom@home.se |
|
Nu är södra Öland ordentligt på offensiven. Det är fullt möjligt att det är nomineringen till UNESCO:s lista över
Världsarv som blåst nytt liv i politiken i Mörbylånga kommun. God ekonomi Mörbylånga kommun har god ekonomi. Blir bättre Inflyttningsöverskott är det redan, men fler får plats. Till kvalitetshöjningar får också räknas att politikerna fick en lektion i
att handskas bättre med sin personal. Det var Marina Gustafsson (s) - till
vardags ordförande i Kommunal - som i en interpellation drog en lans för
sina kamrater. Larmklocka Med den "larmklockan" ringande i öronen gick politikerna hem, efter ett
budgetmöte som varade dryga fyra timmar. |
| Redaktör: Acke Sandström acke.sandstrom@home.se Besöksadress: INTERNET CAFE CHECKPOINT-OLAND Köpmangatan 20 Mörbylånga e-post: acke@checkpoint-oland.com Tfn GSM 0705 - 35 19 05 Café -Kontor - Redaktion: 0485 - 41118 Ansvarig utgivare: Öland på Internet AB Webmaster : Siw Lindahl siw.lindahl@checkpoint-oland.com mobil: 070-2594565 |