November-December
Välj artikel du vill läsa på denna sida
Bildtexterna får du genom att peka med musen på bilden!
  • Checkpoint Öland visar 1.4 milj sidor..
  • Dags att döpa om Öland..
  • Det gav år 2000..
  • Hur ska vi göra Mörbylånga attraktivt..
  • ÖTF Ölands nya turistförening..
  • Världsarvingarna firade värdigt..
  • Barnen ritade världsarvet..
  • Nu är södra Öland på världskartan...
  • Mörbylånga får unikt forskningscenter...
  • Nya friska tag...
  • Mörbylånga på offensiven i budgetmöte...

  • Artiklar införda sept-nov 1 klicka här och läs!
  • Artiklar införda juni-sept 5 klicka här och läs!
  • Artiklar införda jan-juni 4 klicka här och läs!
  • Artiklar införda jan-juni 3 klicka här och läs!
  • Artiklar införda jan-juni 2 klicka här och läs!
  • Artiklar införda jan-juni 1 klicka här och läs!









  • Holmenkollen har djupa rötter på andra sidan Sverige. Dessa rötter vattnas och vidmakthålls vid årliga seglingar, i motorseglaren "Olive" och med Lysekil som bas.

    På försommaren 2000 tog vi land på Käringön, en pittoresk ö väster om Orust, med 130 bofasta och där 80 procent av de 200 små husen bebos av sommargäster.

    I hamnen, i skymningen, njöt vi en pilsner tillsammans med några robusta bofasta äkta bohuslänningar.
    Som god ölänning tog jag chansen att skryta över min nuvarande hemö. Jag bredde på ordentligt och berättade om den fantastiska naturen, om kulturen, om klimatet, om maten och om Össbyjuicen.
    Ingen rörde en min. Då tog jag till fruntimren och drog till med:
    --Alla kommunalråden är kvinnor!
    En av de robusta bofasta reagerade, tittade på mig och sa:
    --Åk du hem, lelle pöjk, och döp om ditt Öland till Östra Käringön!

    Det hör till historien att Käringön är namnad efter ett sjömärke med speciell utformning och att ordet käring eller kärring på västkusten inte är något förklenande. En del påstår att det kommer av ordet "kär", d v s ett smeknamn, andra hävdar att det är en feminin förvrängning av ordet "karl".
    Det beror ju också lite på hur man uttalar det, i vilket sammanhang och om man lägger till någon ändelse.
    På hemvägen funderade jag mycket över vad den robuste bofaste hade sagt. Jag gjorde en minneslista och här är den:

  • Landshövding: Anita Bråkenhielm.
  • Kommunalråd i Borgholm: Lillebill Grähs.
  • Kommunalråd i Mörbylånga och ordförande i Ölands Kommunalförbund: Saga Sigvardsson.
  • Enda riksdagsledamoten: Agneta Ringman.
  • Chef för arbetsförmedlingen: Sylvia Råberg.
  • Ordförande i kulturnämnden och socialnämnden i Borgholm: Lisbeth Lennartsson.
  • Chef för Borgholms Slott: Annica Hedman.
  • Intendent på Sollidens Slott: Gabrielle Regenthal-Erlandsson.
  • Chef för största besöksattraktionen, Ölands Djurpark: Barbro Hägg.
  • Chef för Ölands Turist AB: Marguerite Nilsson.
  • Chef för läckraste turisttidningen, Ölandsmagazinet: Jeanette Mileson.
  • Chef för största campingen i norr, Böda Sand: Mona Barkewall.
  • Kulturchef i Mörbylånga: Kerstin Olofsson.
  • Ordförande i största fackföreningen, Kommunal: Marina Gustavsson. Och för husfridens skull:
  • Chef för största Internetföretaget, Öland på Internet AB: Siw Lindahl.

    Hur detta kommer sig må demografer och andra experter tvista om. Är det möjligen närheten till Blå Jungfrun eller vad är det som fått spinnsidan att dominera så fullständigt på Öland?
    Gode tid, här gäller att hålla emot. Annars döper de väl om ön. Fast då lär det väl inte bli Östra Käringön, utan något mer skirt och kvinnligt, som Ystra Jungfruön eller något ditåt.

  • Text: Acke Sandström



    Internetföretaget Öland på Internet AB i Mörbylånga befäste under år 2000 sin ställning som störst på Öland. Under året ökade antalet besökare med 40 procent, från drygt 100 000 till drygt 140 000. I praktiken har plattformen www.checkpoint-oland.com haft fler besökare, eftersom varje unik besökare registreras endast en gång per dygn.

    De 140 000 besökarna har tittat på och läst i genomsnitt 10 sidor per gång. Mest intressant har varit aktiviteter, besöksmål och boende. Men flera av plattformens kunder har satsat på både information och e-handel och även här märks ett ökat intresse.

    Besökarna kommer från stort sett hela världen, men av naturliga skäl dominerar nordeuropéerna, med Sverige, Danmark, Norge, Tyskland och Finland i topp. Även engelsmän, holländare och nordamerikaner finns med på tio - i topp -listan.
    Flest besök har plattformen mellan klockan 20 och 22, vilket tyder på att huvuddelen av besökarna är privatpersoner. Näst flest besök sker mellan klockan 13 och 15.
    Flitigast är besökarna av någon anledning under tisdagar och torsdagar. Och med tanke på att Öland är ett intressant besöksområde, är det knappast underligt att intresset ökar markant i april månad och kulminerar i juli.
    5-årsjubileum
    Checkpoint Öland kan fira 5-årsjubileum år 2001, efter att ha haft en blygsam start som ett projekt, startat av Meridium AB i Kalmar (f d Netsight). Numer ägs Öland på Internet AB till 100 procent av bofasta ölänningar och har sitt säte i Brukskontoret vid gamla sockerbruket i Mörbylånga.
    Plattformen har drygt 150 fasta kunder. Förutom ren företagsinformation publicerar man en daglig evenemangskalender för hela Öland och en nättidning "Holmenkollen".
    - Det känns skönt att kunna presentera en 40-procentig ökning. Det visar ju inte minst att det nya mediet Internet har kommit för att stanna, säger Siw Lindahl, vd i företaget.

    Text: Acke Sandström



    Alla tidningar med självaktning håller sig med en nyårskrönika. Där listar man händelser i kronologisk ordning, från hemmafronten och från stora världen. Mord, rån, olyckor, krig, orkaner, våldtäkter och andra rysligheter radas upp och påminner oss än en gång om vilken bedrövlig värld vi sägs leva i.

    Holmenkollen vägrar gå den vägen.
    Vi håller oss till den ljusa sidan och letar hellre efter det positiva än det negativa. Det är ju så många andra som älskar att gräva fram gammal dynga och gotta sig åt andras olyckor.

    Det hände egentligen bara två riktigt bra saker på Öland under det andra millenniets första år.
    Borgholm fick äntligen sitt gymnasium.
    Hela södra Öland förklarades som Världsarv av FN-organet UNESCO.

    Ett gymnasium i Borgholm betyder att man kan trygga det framtida utbildningsbehovet på lokal nivå i glappet mellan grundskolan och universitetet. Det innebär också att man kan skräddarsy speciella grundutbildningar, som passar landskapet och dess ungdomar. Bland annat tittar man på särskilda turismlinjer.

    Världsarvet på södra Öland betyder att högre makter gett ett kvitto på att naturen och kulturen är värda att satsa på i framtiden. Man talar om höjd kvalitet i besöksnäringen.

    Och borgholmsborna verkar inte särskilt avundsjuka, när mörbylångaborna yvs över sin nya utmärkelse och kallar sig "Världsarvtagare".
    - Här tittar vi inte bakåt, utan framåt, säger Lars Frick, kommunchef i Borgholm, som numer också titulerar sig "Framtidsagent".

    Text: Acke Sandström



    Nu ska Mörbylånga bli mer attraktivt som bostadsort.
    Det var i alla fall drygt 60 personer övertygade om, när de gick hem efter ett informationsmöte i Hembygdsgården.
    Mörbylånga Kulturförening stod som arrangör. Inbjuden föreläsare var Sven-Bertil Svensson, konstnär från Mörbylånga, som tidigare varit anlitad av kommunen som konstnärlig rådgivare.
    Inbjuden var också stadsarkitekten Alvaro Florez, som blev kvällens huvudperson eftersom ämnet lockade till många inlägg från publiken.

    Men först blev det ren och rak information om Södra Ölands odlingslandskap som nyblivet Världsarv. Det var kultur- och fritidschefen Kerstin Olofsson som berättade om områdets gränser och om de möjligheter det kan innebära att vara uppsatt på UNESCO:s lista. Hon nämnde också de faror som finns, bland annat den så kallade "Svarta listan", där området kan hamna om det inte vårdas på rätt sätt.

    Ingen ny fråga

    Mörbylånga, norr om hamnområdet! Mörbylångas förskönande är ingen ny fråga. Sven-Bertil Svensson kunde vittna om många års arbete med den frågan. Men det är ett arbete som möts med skrämmande lågt intresse från kommunledningens sida.
    --Nu är jag djupt pessimistisk, sade han.
    Därefter gav han en glimrande inblick i hur det kan gå till, om man samspelar med naturen, i praktisk ekologi.
    - Träd och buskar behöver inte tuktas. Då motarbetar man naturen. En gräsmatta behöver inte klippas. Genom att låta den växa, förvandlar man den till en blomsteräng. En sådan ska slås med lie, en gång om året.
    - Vi måste se naturen som en tillgång och inte som ett hot. Mörbylånga har så många fina grönområden som vi enkelt och billigt skulle kunna förvandla till vackra vandringsstråk "gröna vägar". Vi skulle kunna göra läplanteringar och lundar, som ju är något av Ölands varumärke.
    --Och genom att utnyttja enskilt kunnande, behöver en sådan försköning inte bli särskilt dyr, sade Sven-Bertil Svensson.

    Garderade sig

    Alvaro Florez, stadsarkitekten som egentligen är tjänsteman på miljö- och byggnadsförvaltningen, kände nog vart vinden skulle blåsa, så han garderade sig ordentligt. Det gjorde han genom att berätta om hur kommunens organisation är uppbyggd för frågor som rör den yttre miljön.
    För all planering svarar plangruppen. Den utgörs av tre ledamöter från kommunstyrelsens arbetsutskott, Saga Sigvardsson (c), Eddy Jonsson (s) och Kent Ingvarsson (m). Dessutom ingår ordförandena i miljö- och byggnadsnämnden Bo Hagström (m) och tekniska nämnden Ove Karlesand (m). Ingen av dem fanns på plats under mötet.
    För byggloven svarar miljö- och byggnadsnämnden, medan skötseln av den yttre miljön åligger tekniska kontoret.

    Beklagade

    Alvaro Florez beklagade uppriktigt att Mörbylånga kommun inte har vare sig en landskapsarkitekt eller en kommunekolog anställd.
    Han sa också att för närvarande står projektet Färjestaden 2000 överst på prioriteringslistan, eftersom investerarna trycker på och vill komma igång.
    Men därefter väntar Mörbylånga och då särskilt området kring Sockerbruket.
    Det består av 40 hektar mark och ägs av Mörbylånga kommun. Några större byggnader finns kvar efter bruket, men i övrigt ligger det mesta för fäfot.
    Nu finns visserligen planer på att bygga en förbränningsanläggning för fjärrvärme i norra delen av området, men i övrigt är det ganska tyst.

    Ta kulturen till hjälp

    Det kom fram många synpunkter under mötet. Nils Lalander ville att invånarna ska få komma med synpunkter och önskemål, en enkät helt enkelt. Ett annat förslag var att koppla in eleverna i skolan och be dem komma med nya idéer.
    Inga-Britt Karlsson föreslog att hela Sockerbruksområdet förändras till kulturpark, med ateljéer och lokaler för teater och musik.
    Det nappade Alvaro Florez på.
    - Mörbylånga har ett mycket rikt kulturliv, mycket rikare än på andra håll.
    Kan vi lyfta fram det, så kanske vi kan se resultat, sade han.

    Vem gör vad?

    Frågan som hängde i luften var: Vem gör vad?
    Jan Nilsson, fullmäktigeledamot (fp) och luttrad motionär i frågan om Mörbylångas kulturella utsmyckning, antydde att vi kanske måste göra det mesta själva.
    - Eller ordna en arkitekttävling. Men med tanke på att kommunen står inför stora investeringar, ska vi nog inte räkna med alltför stora ekonomiska bidrag från det hållet.
    Enligt Alvaro Florez blir det längre fram kommunala informationsmöten om bl a planerna för Sockerbruksområdet.
    Om inte förr, så måste väl de ansvariga politikerna komma fram i ljuset då.
    Och då gäller det att säga ifrån, annars kanske det går åtta år till, innan något händer. Så länge sedan är det som Sockerbruksområdet ödelades.

    Hög medelålder

    Medelåldern bland mötesdeltagarna var hög, men sjönk åtskilligt när elever från Mörbylånga Musikskola i kaffepausen kom in och spelade julmusik.
    Både kaffet och musiken livade upp debatten. Bland annat höll Carl-Gunnar Nyquist ett ordentligt brandtal, där han efterlyste såväl en dialog med politikerna som resurser för att bygga upp det framtida Mörbylånga.
    --Det enda politikerna gjort under de här åtta åren, är att riva fabriksbyggnaden.

    Text: Acke Sandström
    Foto: Siw Lindahl



    Rolf Attoff, tidigare ägare till Strand Hotell i Borgholm och välkänd turismutvecklare på Öland, valdes på tisdagskvällen till ordförande i återuppståndna Ölands Turistförening.
    Valet var ett enhälligt beslut av de drygt 80 mötesdeltagare, som samlats på Halltorps Gästgiveri.

    Den nygamla föreningen lyckades få med sig ytterligare ett tungt namn. Sune Sigvardsson från Törnbotten i Algutsrum, med rötter i såväl bonderörelsen som slakteribranschen, går in som ordinarie ledamot i styrelsen.
    Men övriga ledamöter går heller inte av för hackor och valberedningen lyckades med konststycket att få med de viktigaste näringsgrenarna i den nio personer starka styrelsen.




    Får vi presentera styrelsen, ordinare och suppleanter samt revisor:
    Bak från vänster:
    Göran Göthlin, Ulf Grönqvist, Lars-Olof Forsberg, Christer Svensson, Sune Sigvardsson, Christian Johansson
    Mitten:Seppo Ekelund, Birgitta Flodman, Sven-Göte Lidheim, Rune Berglund, Jörgen Areskoug samt Eva Nilsson
    Främst: Gabrielle Erlandsson-Regenthal, Rolf Attoff och Cathrin Sörensson( Leif Johansson revisorsuppleant saknas på bilden)
    Närmast ska föreningen arbeta på att gå in som delägare i kommunägda Ölands Turist AB och därefter vara med om utformningen av bland annat marknadsföringen av Öland som besöksmål.

    Den första stämman med Ölands Turistförening ekonomisk förening gästades av nya turistchefen, tillika vd:n i Ölands Turist AB, Marguerite "Mitte" Nilsson. Hon berättade om sig själv och om sina tankar kring Ölands framtid.
    Vid valen gick mötet efter valberedningens förslag.
    Listan över ordinarie ledamöter ser ut såhär:
    Rolf Attoff Öland. Äger företaget Ölands Skördefest AB.
    Sune Sigvardsson numera lantbrukare och bosatt i Törnbotten.
    Birgitta Flodman från Löttorp, köpman och aktiv i Norra Ölands Intresseförening/Vision Skäftekärr.
    Gabrielle Erlandsson-Regenthal från Räpplinge, ansvarig för Ölands mest kända besöksmål, Sollidens Slott.
    Rune Berglund, ordförande i Camping Öland och själv intressent i Ekerums Camping & Stugor och Eriksöre Camping.
    Lars-Olof Forsberg, ordförande i Ölands Krögarförening och delägare i Halltorps Gästgiveri.
    Göran Göthlin, köpman och ordförande i Borgholms Cityförening.
    Seppo Ekelund, Räpplinge, f d journalist som numer arbetar med information i egna företaget Info Öland. Han företräder främst naturintressena.
    Jörgen Areskough, Gårdby, vd för Ölands Skördefest.

    Suppleanter är: Eva Nilsson, chef för Grönhögens Golf & Camping.
    Cathrin Sörensson, som driver Kronocamping Saxnäs.
    Sven-Göte Lidheim, Byxelkrok, förste visionär vid Vision Skäftekärr.
    Ulf Grönqvist, Algutsrum, egen företagare tillika ansvarig för informationen vid Eksgården i Gårdby.
    Christer Svensson, köpman från Borgholm och aktiv i Borgholms Cityförening.
    Revisorer:
    Christian Johansson vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Kalmar och
    Leif Johansson, pensionerad kontorschef vid Ölandsbanken.
    Valberedningen omvaldes och utgörs av:
    sammankallande Mats Bengtsson, Byxelkrok, Thomas Nordlund, Borgholm och Siw Lindahl, Mörbylånga.

    Text: Acke Sandström
    Foto: Siw Lindahl



    Vår egen landshövding, Anita Bråkenhielm invigde världsarvet De nya världsarvingarna - invånarna i Mörbylånga kommun - firade på fredagskvällen sin nya upphöjelse på ett mycket värdigt sätt.
    På dussintalet platser, från Glömminge i norr till Ås i söder, samlades folk för att tända eldar, lyssna på tal och för att träffas och prata om vad ett Världsarv egentligen innebär.

    Av naturliga skäl var centrala Mörbylånga mötesplats för de flesta. Här brann kol- och vedeldar när hästekipaget med landshövding Anita Bråkenhielm och kommunfullmäktiges ordförande Bernt Andersson rullade in på torget efter en kort åktur Köpmangatan västerut. Längs huvudgatan brann 72 marschaller och i händerna på barn och vuxna brann facklor. Fackeltåget bildade sedan en lysande borg runt talarna, sångkören Madrigalerna och en blåsensemble från Mörbylånga Musikskola. I övrigt var det svart av folk och deltagarsiffran låg säkerligen mellan 400 och 500.

    Kerstin Olofsson, en av de som arbetat mest för att få södra Öland på Världsarvslistan Ett lätt duggregn och ett tungt dis låg som vadd i luften, som om vädrets makter ville vara med och hålla samman de nya världsarvingarna. Det var ju också ett historiskt ögonblick, där glädje över utmärkelsen blandades med allvarliga tankar om hur vi egentligen ska förvalta vårt nya världsarv.
    Bernt Andersson inledde talandet med att berätta om hur nomineringen till världsarvslistan gått till rent praktiskt. Han glömde egentligen ingen i sin tillbakablick, som formade sig till ett tacktal.
    Landshövding Anita Bråkenhielm höll sig först till det officiella tal, som finns in extenso på en annan sida av Holmenkollen. Sedan gjorde hon några väl valda personliga reflexioner och förklarade slutligen Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap invigt.
    Madrigalerna sjöng den kända religiösa hymnen "Dona nobis pacem", med för dagen nyskriven text. Författaren hade gjort det lätt för sig. Den nya texten bestod av Öland, Öland, Öland och så vidare.
    Efter fanfarer med blåsinstrumenten avslutades den mer högtidliga delen av ceremonin med att kören sjöng Ölandssången.

    Ärtsoppa

    Bertil Persson, Kastlösa, kom klädd för överraskande väder I ett för dagen uppfört, stort serveringstält utspisades drygt 250 personer med ärtsoppa, mästerligt tillagad av krögare Rolf Jönsson. I tältet gavs taffelmusik i irländsk tappning, av Rigs 0'Rye.
    På Sjöbacken serverades glögg, kaffe och pepparkakor. Där gick till sist ett praktfullt fyrverkeri till väders.
    Därmed avslutades ett firande som var mycket stilfullt och som förmodligen blir ett vackert minne hos deltagarna.
    Arrangemanget var ett samarbete mellan kommunen och ett antal föreningar.

    Text: Acke Sandström
    Foto: Siw Lindahl



    Det blev Sabina Gustavsson från Färjestadens skola klass 6 A, som vann teckningstävlingen om det nya Världsarvet, Södra Ölands Odlingslandskap.
    Det var arrangörerna bakom fredagens officiella firande, som i förväg utlyste tävlingen bland alla elever i Mörbylånga kommuns årskurser 4-6.
    Totalt kom det in drygt 250 teckningar!

    Sabina Gustavssons teckning av det nya Världsarvet - Många väderkvarnar blev det, säger Anders Johansson från Föreningen Kulturdagarna i Mörbylånga. Han ledde juryns arbete och hade med sig Sonia Lindell från Mörbylånga Kulturförening, Rolf Jönsson från Mörbylånga Företagareförening samt Marit och Rune Thurfors från Föreningen Kulturdagarna i Mörbylånga.
    Under fredagskvällen delades priset ut i samband med festligheterna på Mörbylånga torg. Och prisutdelare var landshövding Anita Bråkenhielm, assisterad av kommunfullmäktiges ordförande Bernt Andersson.
    Sabinas teckning av himlen över Alvaret, med fåglar, enbuskar och en röd väderkvarn är mycket bra. Och priset är inte dåligt det heller:
    Hela klassen får åka på skolresa till ett annat av landets Världsarv, örlogsstaden Karlskrona. Reseledare är ingen mindre än skolchefen själv, Göran Olof Torsten (OT) Dahlberg. Och reskostnaden bjuder Mörbylånga kommun på, så skolchefen kan fara med lätt hjärta då han slipper ta pengarna ur skolans budget.

    Text: acke.sandstrom@home.se


    Ölands landskapsflagga hissad vid kommunkontoret World Heritage Committee, som sorterar under FN-organet UNESCO, har placerat Södra Ölands Odlingslandskap på listan över bevarandevärda Världsarv.
    Motiveringen är bland annat att markanvändningen pågått oavbrutet på ungefär samma sätt över flera årtusenden.
    Totalt omfattar området 51 165 hektar mark och 6 150 hektar vattenområde, mer än en tredjedel av hela Öland.

    Det nya Världsarvet utgörs av kyrksocknarna Gårdby, Sandby, Vickleby, Resmo, Mörbylånga, Stenåsa, Kastlösa, Hulterstad, Smedby, Segerstad, Södra Möckleby, Gräsgård, Ventlinge och Ås. Här bor ungefär 5 700 personer.
    Genom att nominera Södra Öland till världsarvslistan har nationalstaten Sverige formellt tagit ansvar för att området bevaras åt eftervärlden.
    Totalt finns drygt 670 Världsarv inom natur- eller kulturområdet. Södra Ölands Odlingslandskap är dock det första i hela världen som är ett kombinerat natur- och kulturarv.

    Beskedet kom under natten till torsdagen, 30 november klockan 13.10 lokal tid i Cairns, Australien, där sammanträdet hölls.
    På morgonen hissades Ölands landskapsflagga på de officiella flaggstängerna utanför kommunkontoret i Mörbylånga och på Mörbylånga torg.
    Klockan 13.10 lokal tid ringde åtskilliga av södra Ölands kyrkklockor in den goda nyheten.
    Rätt flagga på torget i Mörbylånga På Mörbylånga Kultur & Fritids huvudkontor vid torget utlöstes en febril aktivitet. Drygt dussinet hembygdsföreningar och många andra engagerade fick order om att verkställa en lång rad planerade åtgärder.
    Fredagen den 1 december 2000 blir en historisk dag på södra Öland. Över hela landsändan samlas folk till manifestationer. Eldar tänds, tal hålls, det pussas och kramas för nu har vi äntligen fått kvitto på det vi länge anat;
    att vi är unika och att vi alla förtjänar den stämpel på kvalitet som en plats på Världsarvslistan innebär.

    De officiella orden

    Här är det officiella tal som ska hållas över hela södra Öland, med landshövding Anita Bråkenhielm som huvudtalare på Mörbylånga torg:
    "Idag är en stor dag på Öland men också i Sverige och i världen. Vid UNESCO:s konferens i Australien har Södra Ölands odlingslandskap utnämnts till världsarv.

    Södra Ölands odlingslandskap är ett kulturlandskap. Byarna där vi bor, jorden vi odlar, markerna där våra djur betar har så stora värden att det har betydelse för hela världen. Vår bygd är lika viktig som Venedigs kanaler, pyramiderna i Egypten och kinesiska muren.

    Södra Öland är vårt vardagslandskap, det är här vi bor och verkar. I generationer tillbaka har marken brukats och i generationer framöver skall jordbruket fortsätta att utvecklas i takt med tiden. I det öländska jordbruket möts tradition och utveckling.

    Världsarvet är för evigt. Idag är det vi som har ansvaret. I morgon är det våra barn och barnbarn. Att bo i och att bruka ett världsarv är något man skall vara stolt över. Med kunskap om vår historia tar vi ansvar för vår framtid.

    Ölandssolvändan, väderkvarnen och ljungpiparen, de tillhör alla det öländska landskapet. Öland är en del av världen och vi bjuder in människor från alla håll för att ta del av vår unika kultur."

    Fler Världsarv

    Tidigare svenska världsarv är Drottningsholms Slott (1991), Birka och Hovgården på Björkö och Adelsö i Mälaren (1993), Engelsbergs Järnbruk (1993), hällristningarna i Tanum (1994), Skogskyrkogården i Stockholm (1994), Visby på Gotland (1995), Gammelstads Kyrkby i Luleå (1995), vildmarksområdet Lapponia (1996), örlogsstaden Karlskrona (1998) och naturområdet Höga Kusten (2000).

    I södra Östersjöområdet märks stadskärnorna i Sankt Petersburg Ryssland (1990), Vilnius Litauen (1994), Riga Lettland (1997), Warszawa Polen (1980), Tallinn Estland (1997), Lübeck Tyskland (1987) och katedralen i Roskilde Danmark (1995).

    Öland på sin rätta plats, i centrum

    Fem års arbete

    Södra Ölands Odlingslandskap är alltså landets elfte Världsarv, men samtidigt världens första i sitt slag.
    Under fem års tid har folk på alla nivåer, från enskilda medborgare till tjänstemän och politiker på riksnivå arbetat för att få upp Södra Öland på listan över bevarandevärda miljöer. På regional nivå har länsstyrelsen i Kalmar och dess tjänstemän dragit det största lasset. Högre upp är det Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket som dribblat upp vår landsända på världsnivå.
    I juni 2000 tog regeringen beslutet att nominera Södra Ölands odlingslandskap till listan över Världsarv.
    Också på lokal nivå har ärendet dragit till sig såväl tid som kraft. Bland huvudpersonerna här märks kommunalrådet Saga Sigvardsson, som varit ordförande i den lokala samrådsgruppen. Tage Selander, näringslivssekreterare, har från början varit djupt involverad i arbetet, liksom miljö- och byggnadschefen Mats Lindahl. På senare tid har nya kommunchefen Staffan Larsson varit bland de ledande dragarna.

    Är de som äras bör

    Men framför andra är det två personer, som med liv och lust och stor kunskap om både natur, kultur och människor på södra Öland drivit på arbetet med nomineringen.
    Det är Kerstin Olofsson och Johan Danielsson. Hon är en tillsynes späd chef för Mörbylånga Kultur & Fritid. Han är en lika kraftfull ordförande för Lantbrukarnas Riksförbunds lokala världsarvsgrupp, som han ser ut att vara. Kerstin Olofsson har haft huvudansvaret på lokal nivå. Hon deltog i vartenda ett av de många informationsmöten runtom i kommunen, som föregick nomineringen. Hon såg till att varenda läskunnig invånare - inklusive kung Carl XVI Gustaf som har ett sommarhus vid Ottenby - fick skriftlig information om planerna.
    Landskapsvapnet få ny betydelse Nu säger hon så här:
    - Att få Södra Ölands odlingslandskap placerat på listan över Världsarv kan vara ett sätt att behålla jordbruket levande. I det här läget har hela kommunen en chans till utveckling, med jordbruket som naturlig bas.
    - Nästa steg är att informera så många som möjligt, inte minst våra politiker, om vad ett Världsarv egentligen innebär och vad man kan göra för att använda den utmärkelse som det här faktiskt är.
    - Tredje steget är att utveckla vår besöksnäring och övriga näringslivet. Men till det krävs samarbete och inte minst pengar.
    - Men redan nu har vi märkt ett bättre umgängesklimat mellan dem som ska leva och bruka jorden på södra Öland och dem som vakar över lagar och förordningar. Numer tycks vi kunna sitta runt ett bord och resonera om problemen. Det tycker jag vi ska tacka hela världsarvsfrågan för.

    Hinner de hem?

    Johan Danielsson har tidigare redovisat ungefär samma åsikter. Men han är på plats i Australien, för att tillsammans med Saga Sigvardsson följa tingens ordning vid den 24:de sessionen med World Heritage Committee. På fjärde dagen av det tunga mötet kom beskedet att Södra Ölands Odlingslandskap numer är ett Världsarv.
    Vare sig Saga Sigvardsson eller Johan Danielsson lär hinna hem till fredagens stora firande på södra Öland.
    Å andra sidan lär det nya Världsarvet finnas kvar, när de kommer hem.

    Se vidare Länsstyrelsens officiella sidor:
    http://www.h.lst.se/lanet/varldsarv/index.htm

    och Mörbylånga kommuns hemsida
    http://www.morbylanga.se

    eller WHC:s officiella sidor
    http://www.unesco.org/whc/

    Text: acke.sandstrom@home.se

    Mörbylånga på södra Öland ser ut att bli centrum för ny, unik forskning om djursjukdomar som sprider sig till människor.

    Zoonos - som läran om de sjukdomarna kallas - har hittills inte varit föremål för tvärvetenskaplig forskning. Men nu är det dags och till våren etableras ett centrum på södra industriområdet i Mörbylånga. Bland de mest kända zoonoserna är influensa och salmonella. Men också borrelia efter fästingbett hör till området.

    Den nya forskningsstationen är ännu i sin linda, men när alla tillstånd är klara har Mörbylånga kommuns fastighetsbolag lokaler som väntar. Flera universitet uppges stå bakom planerna och meningen är att läkare, veterinärer, biologer, ekologer och insektsforskare från hela världen ska samlas i Mörbylånga, där förutsättningarna för den här typen av forskning anses vara mycket goda.

    Bland annat har södra Öland ett säreget och rikt fågelliv. Mycket forskning pågår redan i området, bl a vid Uppsala Universitets Ekologiska forskningsstation i Skogsby och vid Lantbruksuniversitetets försöksstation i samma by.

    Öland har med andra ord ett mycket gott klimat, även för unik forskning.

    Text:
    acke.sandstrom@home.se




    Staffan Larsson Nyligen tog fullmäktige i Mörbylånga en kommunbudget, klassad som offensiv och framåtsyftande.
    Samtidigt gick politiker och tjänstemän från ord till handling, genom att aktivt börja arbetet med uppdaterad näringspolitik.
    Näringslivsprogrammet för åren 2000-2006 ligger i stöpsleven. Bland nyheterna där märks ett centrum för utveckling av företag.
    Därför bjöd kommunledningen in alla företagare till rådslag.

    Drygt 50-talet företagare mötte upp till de två träffarna och för kommunens del blev det både ris och ros.
    Dock slutade det senaste mötet i dur och det blev applåder från de församlade.
    --Nu verkar det bli nya, friska tag, sade en yngre företagare som för första gången fick träffa nya kommunchefen Staffan Larsson, med flera.
    Målet för den näringslivsverksamhet som kommunen kan påverka är att öka företagsamheten och därmed antalet anställda.
    Först en analys. Det finns drygt 400 registrerade företag i Mörbylånga kommun, både offentliga och privata. Många arbetar med jordbruk och förädling av jordbruksprodukter, men i övrigt är alla typer av verksamheter representerade. Enmansföretagen är i majoritet.
    Störst bland företagen är faktiskt kommunen:
    - Vi är ett utpräglat serviceföretag och vi finns till för att ge er och alla andra invånare så bra levnadsvillkor som möjligt. Över 80 procent av pengarna i vår budget går till exempel åt till omsorg, vård och utbildning, sade kommunchefen Staffan Larsson i sin presentation.

    Saga Sigvardsson

    Pratade pengar

    Kommunalrådet Saga Sigvardsson (c) hade budgetdebatten i färskt minne och gav mötet inblickar från den. --Politiskt är vi överens om att satsa för framtiden, sade hon. --Och nu vill vi höra era synpunkter, så att vi kan väga in dem i den fortsatta planeringen för näringslivet.



    Carl-Gunnar Nyquist, företagarkonsult från Mörbylånga

    Kommunikationer

    Något som kommunledningen direkt kan försöka påverka är kommunikationerna.
    Både landsvägar och digitala motorvägar är viktiga för en bygds utveckling.
    --Det finns en slinga av fiberoptiska kablar nedgrävda runt södra Öland, berättade Staffan Larsson.
    --När vi bestämt oss för en teknik, är vi alltså beredda att bygga ut för bredband.
    - Däremot är det svårare att få Vägverket att bredda vägarna, men vi gör vad vi kan för att förbättra vägnätet.

    Flera med

    Arne Johansson, Jörgen Samuelsson och Staffan Larsson lyssnar till Tage Selander Tage Selander är näringslivssekreterare och den som handgripligt arbetar med näringsfrågor i kommunen. Han berättade om riktlinjerna för näringspolitiken och om de program som EU håller med, för att stötta utvecklingen i vår landsända.
    Han kunde också presentera mannen som kan tala med EU, d v s Jörgen Samuelsson, anställd som EU-samordnare i Ölands Kommunalförbund.
    Även Ove Karlesand, (m)-ordförande i tekniska nämnden och Kent Ingvarsson (m) från kommunstyrelsen fanns på plats, liksom Arne Johansson, tidigare ordförande i Företagarnas Riksorganisation och numer ordförande i Ölands Turist AB.

    Gruppjobb

    Sven Johansson, Jenny Holdar-Johansson, Carl-Johan Sigvardsson, Sune Sigvardsson, Anders Nilsson och Gun Karlesand (i förgrunden) Vid fikat fick deltagarna jobba i grupper och därefter framfördes synpunkter på kommunens arbete hittills och förslag på nya grepp. Bland dem märktes ett centrum för företagare, en plats där man kan träffas och knyta nätverk, eller där man kan få hjälp med pappershantering och annan kommunikation med olika myndigheter.
    Eva Nilsson, Peter Nilsson och Elisabeth Palm De ansvariga lovade att snickra vidare på näringslivsprogrammet och att återkomma med fler träffar för företagare.
    Dessutom inbjöd Tage Selander till Företagarnas Julafton, d v s det årliga mötet för hela Ölands näringsliv, som hålls på Träffpunkt Öland i Färjestaden den 8 februari 2001.

    Text:
    acke.sandstrom@home.se

    Till toppen!


    Nu är södra Öland ordentligt på offensiven.
    När kommunfullmäktige klubbade årets budget och planerna för de närmaste åren, rådde det full enighet om målsättningen, att göra Mörbylånga till en mer attraktiv kommun både för nuvarande och kommande inbyggare.
    Visserligen diskuterades detaljer, men de stora dragen är man överens om:
    Länets lägsta kommunalskatt, med 20,56 kr per beskattningsbar 100-lapp.
    Stora satsningar på vård och omsorg.
    Fortsatta satsningar på vatten och avlopp till landsbygden.
    Ny sporthall i Färjestaden.
    Fortsatt planläggning av centrala Färjestaden.

    Det är fullt möjligt att det är nomineringen till UNESCO:s lista över Världsarv som blåst nytt liv i politiken i Mörbylånga kommun.
    Nu finns i alla fall politiska beslut som banar väg för utveckling.
    Eller som kommunalrådet Saga Sigvardsson (c) uttryckte det, när hon inledde budgetdebatten:
    --Det här är en framåtsyftande, expansiv budget.
    Och expansivt blev det, än mer. Kommunfullmäktige tog faktiskt 345 000 kronor ur kommunstyrelsens anslag till oförutsedda behov och anställde ytterligare en miljöinspektör.

    God ekonomi

    Mörbylånga kommun har god ekonomi.
    Det är alla överens om. Den totala låneskulden var vid årsskiftet blygsamma 2 miljoner kronor. Nu har kommunen lånat upp 25 miljoner kronor till, för att finansiera bland annat ombyggnad av sjukhemmet i Mörbylånga.
    Men ytterligare lån lär det inte bli, för kommande investeringar förutsätts bli finansierade med kommunens eget rörelsekapital.

    Blir bättre

    Genom att satsa på kvalitetshöjningar över hela linjen och samtidigt berätta det för omvärlden, hoppas Mörbylånga på ökad inflyttning.
    Inflyttningsöverskott är det redan, men fler får plats.

    Till kvalitetshöjningar får också räknas att politikerna fick en lektion i att handskas bättre med sin personal. Det var Marina Gustafsson (s) - till vardags ordförande i Kommunal - som i en interpellation drog en lans för sina kamrater.
    --De som vill ska erbjudas heltidsjobb, sade hon.
    - Dessutom måste det till högre löner och bättre fortbildning. - Vi måste vara rädda om vår personal. Vi vet vilken bra resurs de är och för att behålla dem, måste vi skapa bättre arbetsvillkor.

    Larmklocka

    Med den "larmklockan" ringande i öronen gick politikerna hem, efter ett budgetmöte som varade dryga fyra timmar.
    Det var seklets första budgetmangling inför öppen ridå och budgeten, som omspänner nästan 400 miljoner kronor, kan förhoppningsvis föra kommunen framåt.
    Åtminstone andas den optimism och framtidstro.

    Text:
    acke.sandstrom@home.se

    Redaktör: Acke Sandström
    acke.sandstrom@home.se
    Besöksadress:
    INTERNET CAFE
    CHECKPOINT-OLAND
    Köpmangatan 20
    Mörbylånga
    e-post: acke@checkpoint-oland.com
    Tfn GSM 0705 - 35 19 05
    Café -Kontor - Redaktion: 0485 - 41118
    Ansvarig utgivare:
    Öland på Internet AB
    Webmaster : Siw Lindahl siw.lindahl@checkpoint-oland.com
    mobil: 070-2594565

    Till toppen!

    Till checkpoint-oland.com index