Kastlösa skiljer sig från andra öländska byar genom sin lummiga grönska. Höga träd, omspunna av murgröna, kantar vägarna och inramar skola, kyrka och annan bebyggelse.

I södra delen av socknen ligger dessutom Råkskogen, som är norra Europas största bestånd av Lundalm.

Redan 1741 skrev Linné om Kastlösas lundar, som överträffade alla andra, som han sett, både i Sverige och ute i Europa. Ett bättre ställe att återhämta sig på "i denna världens ostadiga sinnelag" fanns inte, enligt Linné.

Mycket har ändrats sedan dess och "gravröseängen" som ju namnet Kastlösa betyder, finns inte mer.

Men i dagens by, som i öster gränsar mot Stora Alvaret och i väster besitter ett av Sveriges bördigaste jordbruksområden, där sjuder det av aktiviteter.

Sommartid genomströmmas därtill orten av besökare från när och fjärran och många stannar upp och tar för sig av vad byn har att erbjuda. Här kan man odla både kroppen och själen, utveckla sina egna intressen eller skaffa sig nya.