Trots massiv marknadsföring, med flera annonser i lokaltidningen och flera direktutskick, var intresset förvånansvärt svagt, när aktieägarföreningen för Ölands Turist AB kallade till möte på Ekerum Golf & Resort den 4 oktober 2000.
Men de 60-tal turistföretagare som kom, var desto mer beslutna att göra slag i saken.
Formellt bildades Ölands Turistförening Ekonomisk Förening, som i första skedet ska köpa in sig i kommunägda Ölands Turist AB.
- Ett historiskt möte och ett historiskt datum, sade ordföranden Arne Johansson i sin avslutning, sedan han konstaterat att föreningen valt såväl interimsstyrelse som valberedning.
Nästa steg är att välja ordinarie styrelse och att starta förhandlingarna med Ölands Kommunalförbund om ett ekonomiskt samarbete mellan kommunerna och besöksnäringen. Att plattformen för det samarbetet blir Ölands Turist AB är klart. Däremot är det långtifrån klart hur samgåendet ska ske.

Det tyngsta ansvaret för den framtida turistnäringen på Öland vilar just nu på valberedningen. Den utgörs av Mats Bengtsson (Restaurang Sjöstugan i Byxelkrok), Thomas Nordlund (Nordiska Musikcirkeln AB i Borgholm) och Siw Lindahl (Öland på Internet AB i Mörbylånga). Sammankallande är Mats Bengtsson och för valberedningen gäller att snabbt skaffa fram sex personer, som är kapabla att kunna tygla kraften i den tämligen bångstyriga öländska besöksnäringen.
Den tillfälliga styrelsen utgörs till största delen av den arbetsgrupp, som tidigare jämnat vägen för samgåendet, d v s Rune Berglund (campingnäringen), Lars-Olof Forsberg (hotell- och restaurangnäringen), Boris Bravin (nöjen och sevärdheter), Anders Johansson (kultur) och Göran Göthlin (Borgholms Cityförening). De fem blev nu sex, sedan även Sven-Göthe Lidheim (Vision Skäftekärr) valts in. Bland dem och föreningens övriga medlemmar ska valberedningen nu försöka vaska fram en kompetent styrelse.

Den styrelsen ska väljas snarast vid ett extra årsmöte och får som första uppgift att sätta sig vid förhandlingsbordet. Enligt tidsplanen ska ett ramavtal mellan föreningen och Ölands Kommunalförbund vara klart före årsskiftet. Bland de viktigaste frågorna att lösa blir formen för samgåendet och priset på de aktier som föreningen köper i Ölands Turist AB.
Bolagets revisor Henrik von Heijne medverkade vid mötet och gav en klar bild av turistbolagets ställning.
Denna är i korthet: Aktiekapitalet är 150 000 kronor fördelat på 100 aktier varav Mörbylånga kommun formellt äger 54 aktier och Borgholms kommun 46.
Bolaget har 11 anställda, omsatte i fjol drygt 22,5 miljoner kronor och gav en vinst på lite drygt 300 000 kronor. Bland de tyngre åtagandena bolaget har är ett hyreskontrakt för Träffpunkt Öland vid Färjestaden. Det kontraktet är 20-årigt med 12 år kvar av hyrestiden.
Förhandlingarna kommer att föras med Saga Sigvardsson (c), kommunalråd i Mörbylånga och ordförande i Ölands Kommunalförbund samt Gunnar Aldestam (s) från Borgholms kommunstyrelse.
Ännu vet ingen om det blir fråga om ett formellt köp av hälften av befintliga aktier, eller om en nyemission ska genomföras.

Under hand har Ölands Kommunalförbund förklarat att man inte vill förhandla om ett samgående förrän den ekonomiska föreningen fått ihop minst 150 medlemmar. Arbetsgruppens förlängda arm, kommunpolitikern (m) Eddy Forsman, har fått ihop drygt 150 intresserade, företag och enskilda som vill satsa 1 000 kronor var i medlemsavgift, och förhoppningar finns att inom en månad vara uppe i cirka 250 intresserade.
Flera av talarna vid det första föreningsmötet uppmanade deltagarna att sprida information om vad som är på gång. Man upplever kanske intresset lite svagt eftersom cirka 1 200 kallelser till mötet sänts ut och "blott" 60 kom. Men det är ju faktiskt just nu som den framtida besöksnäringen på Öland formas och då gäller det förstås att ha ett ord med i laget.
Intressant att notera, är att det för första gången blir direkt ekonomisk demokrati i besöksnäringen. Inget företag och ingen privatperson får köpa mer än en andel. Det innebär att stor som liten väger lika tungt i församlingen.
Å andra sidan innebär det också att det ställs stora krav på ideellt arbete inom föreningen. Det framgick tydligt vid den första, historiska årsstämman.

Det är KLS-Smålandskött som på det här viset sammanför producent med konsument. Det nya med metoden är att Smålandskött svarar för slakt, styckning och förpackning av köttet. Företaget tar därmed ansvar för produkten ända fram till kunden. Köttet kommer från utvalda gårdar, där bönderna får skriva kontrakt på att uppfylla en hel rad villkor.
I dagarna lanseras nyheten, som får varumärket "Lantköket" och först ut är fem sorters griskött.

KLS-Smålandskött lade plattformen till dagens nyhet genom att kräva en så kallad Bondgårdsgaranti av sina leverantörer. Garantin ger en i grunden sund djurhållning. Nu tas ytterligare ett steg. Gården måste använda djurfoder utan köttmjöl. Fodret får inte vara genmanipulerat och det får inte vara odlat på mark som gödslats med rötslam. Dessutom krävs två extra, årliga veterinärkontroller och därmed kontrolleras de utvalda gårdarna fyra gånger per år.

Ändå passerar inte allt kött den extra kvalitetskontrollen. Djuren måste dessutom hålla en viss vikt och en viss köttprocent.
--Allt det här borgar för en jämn och hög kvalitet, säger KLS-Smålandskötts VD, Thomas Gustafsson.
Och han var på måndagen inte så lite stolt över att vara först i landet med en nyhet, som ligger helt i linje med framtida förväntade krav från konsumenterna.

KLS-Smålandskött har satsat cirka 10 miljoner kronor på en helt ny stycknings- och förpackningslinje vid fabriken i Kalmar. Den nya linjen påminner mest av allt om operationssalen i ett modernt sjukhus. Personalen bär skyddskläder, till och med munskydd och det är kliniskt rent överallt.
Det sista man gör med köttförpackningen, innan den packas i butikslådorna, är att sätta dit en etikett med bondens namn, bild och telefonnummer. När du köper köttet i butiken, kan du alltså ta direkt kontakt med den som levererat köttet om du har några frågor.

De första fem produkterna i serien Lantköket är Fläskfilé, benfri Fläskkarré, Kronkotlett (där ryggbenet är borttaget), Skinkschnitzel (innanlår) och Grytbitar.
Slår försöket väl ut, blir det fler produkter i serien, som charkuterier och senare eventuellt också nötkött.

- Men först ska vi pröva oss fram. Vi är ännu bara i början och har just presenterat vår nyhet bland de närmaste butikerna, säger Thomas Gustafsson.
Ett av skälen till att man valde griskött är att man har relativt få producenter till den linjen, cirka 200. Nötkött däremot har cirka 3 000 leverantörer. Det skulle alltså bli tämligen ohanterligt att börja med entrecote eller oxfilé. Men en vacker dag lär även nötköttet få kvalitetsmärket "Lantköket".

Mats Emilsson driver Glasholms Grisgård utanför Söderåkra. Han är en av dem som med sitt glada ansikte förklarar att "Köttet kommer från vår gård" på varenda förpackning som innehåller styckade detaljer av grisar från hans gård.

- Vi får 15 öre extra per kilo för kött till Lantköket. De pengarna täcker alla extra utgifter och vi får alltså förbättrad lönsamhet. Därför kan vi också lova att då och då ta emot konsumenter direkt hemma på gården. Hur vi ska lösa det, får vi se. De kan ju inte komma droppande en och en, utan vi kanske får ordna särskilda dagar, när det är öppet hus eller så, säger han.

Thomas Sjöbohm är marknadsansvarig vid KLS-Smålandskött och han berättar att redan i inledningsskedet är 16 butiker i och runt Kalmar län med i satsningen på "Lantköket". Men fler lär det bli för Smålandskött finns i dag i drygt 120 butiker, från Stockholm och söderut. Boris Stockhaus är mannen som svarar för den handfasta butiksbearbetningen och vi som såg honom i aktion under Ölandsdagarna 2000 förstår att här kommer det att hända grejor. - Vad vi trycker på i marknadsföringen är tre nyckelord. Det går att direkt spåra köttet tillbaka till ursprungsproducenten. Det blir en form av personlig kontakt mellan producent och konsument. Och den som slutligen ska ha maten på sitt bord vet att allt är noga utvalt.
Det ställer höga krav på oss som leverantörer och på bonden som producent, säger Thomas Sjöbohm.
Bland lokala butiker som redan nappat på den nya given med extra hög kvalitet på köttet är ICA Skansen i Mörbylånga, Almérs i Färjestaden och Slottshallen i Borgholm.

De nya produkterna lär få högre pris än till exempel importerat griskött.
Men hur mycket högre vet ingen i dag. Det sägs kunna handla om någonstans mellan 10 och 20 procent. Den stora frågan är nu om konsumenterna är beredda att betala mer för mat, som så långt som möjligt är kontrollerad ända ned till jorden, där djurfodret växer.
- Vi tycker att det ligger i tiden att konsumenterna kan kräva trygghet. Och vi tror inte att det räcker med varumärken som "Svenskt Kött". Nu tar vi ett steg längre än alla andra och det ska bli mycket spännande att se hur marknaden tar emot Lantkökets produkter, säger de ansvariga för nyheten.

KLS (Kalmar Läns Slakterier) ägs av ca 4 000 lokala bönder i sydostregionen. Företaget är i grunden en ekonomisk förening och den gick sin egen väg när andra föreningar i landet gick upp i jätten Swedish Meats vid årsskiftet 1998/1999. I stället valde KLS att satsa på det egna varumärket Smålandskött och nu kan man alltså - fri från bindningar och med lite av Nils Dacke i stuket - ta nästa steg i riktning att förädla fler produkter och samtidigt visa ödmjukhet för konsumenternas krav.
KLS har ca 250 anställda och beräknas i år omsätta ca 750 miljoner kronor.
Första halvåret i år blev det ett minus på cirka 3 miljoner kronor, men vart de pengarna tog vägen, vet vi i dag.

De nionde Ölandsdagarna i Färjestaden blev en gedigen manifestation över det mesta som landskapet Öland har att erbjuda.
Drygt 100 utställare fanns på plats på och runt Hamnplan, när landshövding Anita Bråkenhielm förklarade 2000 års landskapsdagar öppnade.

Det gjorde hon genom att betona det ideella arbete och den sammanhållning som ligger bakom kraftsamlingen.

- Det är inte genom att begära ekonomisk hjälp från stat och kommun som man klarar ett sådant här stort arrangemang.

Det är genom samarbete mellan olika nätverk, olika företag och enskilda människor. Dessutom krävs det en stark känsla för regionen och en stolthet över vad som erbjuds på lokal nivå, sade landshövdingen innan hon klippte av ett band i de öländska färgerna, gult och grönt.

Sedan 13-årige Kim Karlsson från Mörbylånga sjungit Ölandssången så bra att han blev höjd till skyarna av en lokaltidning, gjorde folkdanslaget Alvargrimman en uppvisning.

Efter den civila delen av invigningen tog militären över. Ölandsdagarna präglades av Försvarets Dag och det var första gången som det nya totalförsvaret visade upp sig på Öland.

Det hade börjat med marsch till Ölands Hemvärnsmusikkår genom Färjestadens samhälle och en stunds konsert på hamnplan.

Under invigningsceremonin var det uppställning med fanborg och exakt på rätt sekund drog två Viggenplan in över hamnen på låg höjd. Det var Flygvapnets sätt att hedra Ölandsdagarna.

Överstelöjtnant Göran Magnusson, chef för militärdistriktsgruppen i Kalmar, höll en kort presentation från scenen och hälsade alla välkomna till norra hamnområdet, där försvaret representerades av ett 20-tal olika förband och frivilligorganisationer.

Och det blev riktigt folkligt med tävlingar, demonstrationer och ordentlig upplysning om totalförsvaret och alla dess organisationer.

Stf chefen för militärgruppen i Kalmar, major Roland Nilsson kunde bland annat berätta att omkring 30 000 personer är medlemmar i de olika organisationerna i Kalmar Län. Det visade sig också att Hemvärnet fått mycket modern utrustning, i takt med att en del fasta förband lagts ned.

--Vi är ordentligt rustade och all materiel är "up to date", sade Anders Ahlstedt, chef för Ölandsbataljonen.

Hemvärnets och frivilligorganisationernas viktigaste uppgifter i fredstid är att stötta samhället och hjälpa till vid kriser, katastrofer och andra nödsituationer.

Eftersom totalförsvaret alldeles nyligen omorganiserades hålls under vintern ett seminarium tillsammans med de två ölandskommunerna. Men besökarna under Ölandsdagarna fick alltså en första chans att se och lära sig.

Försvarets Dag innehöll också en övning i livräddning. En helikopter från Göta Helikopterdivision gjorde en insats tillsammans med frivilliga från Sjöräddningsstationen i Grönhögen. Två personer räddades ur sjön utanför södra hamnpiren.

Försvarets Dag hade sin tyngdpunkt under lördagen, men de flesta av organisationerna stannade kvar även under söndagen.

Men Ölandsdagarna är också handel. De lokala företagen fick uppleva strykande åtgång. Det såldes bröd från Grönhögen, kött från Smålandskött, grönsaker från flera lokala odlare och mat i mängder.

I denna saliga blandning hade också kulturen sin givna plats. Bland konstnärer och konsthantverkare syntes författaren och Ölandsskildraren Anders Johansson. Han signerade sina böcker och pratade med folk under två hela dagar.

Och nestorn bland Ölands bildmakare, 87-åriga Gudrun Holm hade sin vanliga plats, alldeles invid huvudingången till hamnmagasinet.

På scenen

Radiorösten och språkhållaren Bosse Johansson från Borgholm höll ordning på programmet och bland dem som uppträdde inför massorna. Årets orkester, Thomassonz från Gårdby, var bland dem som visade sig från Stora scenen. Därifrån hördes också Munketorpstrubaduren, Tommy Hammarsten. Båda var trevliga bekantskaper.

Scenprogrammen var dock inte alltför många, för Ölandsdagarna är ju ändå ett stort och gyllene tillfälle att träffa gamla bekanta. Många passade på att mötas ombord i M/S Solsund, som gick i skytteltrafik mellan Färjestadens hamn och Skeppsbron i Kalmar.

Från scenen hölls också prisutdelning efter en jollesegling, som Färjestadens SS passade på att genomföra inför den stora publiken. Auktion

En av höjdpunkterna under söndagen var den minimaratonauktion som hölls av Dick Orsvärn och Tommy Gustafsson från Auktionskammaren i Sättra. De klubbade in pengar till förmån för ett sjukhem för barn och ungdomar i Kaliningrad. Därmed gav de FUB Öland och Vuxenskolan i Borgholm en hjälpande hand. Det lär ha blivit ca 4 000 kronor totalt i intäkter, som går till behövande på andra sidan sjön. En del av pengarna kom från auktionen, resten samlade frivilliga från FUB Öland in.

Jubileum

Nästa år firar Ölandsdagarna 10-årsjubileum och föreningen bakom arrangemanget har redan börjat hålla planeringsmöten Bland annat ska alla som någon gång deltagit i Ölandsdagarna bjudas in. Dessutom finns flera företagare och andra utställare som faktiskt varit med varje år och de får naturligtvis förtur.

2001 års Ölandsdagarna hålls 25-26 augusti, sista veckohelgen i månaden, som vanligt.

Men längre än så vågar arrangörerna inte planera. Som bekant är hela hamnområdet i Färjestaden föremål för omplanering i projektet Färjestaden 2000.

Om alla planer blir verklighet, finns det helt enkelt inte plats för ett jättearrangemang som Ölandsdagarna. Det krävs rejäla utrymmen och massor av öppen mark för att samla 40 000 besökare och 100-tals utställare under två hela dagar.