DUBBELT JUBILEUM FIRADES I MÖRBYLÅNGA AMBULANS AB

Lars-Olof Karlsson fick guldklocka för lång och trogen tjänst av sin chef och arbetskamrat Jan-Erik Gustavsson. Den yngre generationen, Ludwig Karlsson och tvillingarna Emilia och Evelina Gustavsson övervakade ceremonin. 

Lars-Olof Karlsson från Torslunda har arbetat i Mörbylånga Ambulans AB i drygt 25 år och har inte haft en enda sjukdag, trots att fri sjuktransport förmodligen ingår i förmånerna.

I dagarna fyller han också 50 år och allt detta firades rejält vid en kombinerad jubileums- och julfest för ca 80 personer på Hotell Kajutan i Mörbylånga.

Personal och kunder med anhöriga åt gott julbord, sjöng allsång, fröjdades på dansgolvet och bevittnade hur Lars-Olof fick ta emot en fin guldklocka av chefen och grundaren till företaget, Jan-Erik Gustavsson, bördig från Degerhamn.

Det hölls naturligtvis många tal under kvällen. Att företaget, trots sin tämligen allvarliga verksamhet, har nära till humor och glädje bland de många anställda, framgick tydligt av det som sades.

Skratten var många, när bl a chefen vid landstingets ambulansverksamhet, Roland Johansson – bördig från Torslunda – och arbetskamraten Ola Jansson – bördig från Mörbylånga – berättade om samarbetet med Lars-Olof. Och han var själv närmast rörd, när han tackade alla för uppvaktningarna.

Mörbylånga Ambulans AB sköter sedan 1978 på entreprenad från landstinget i Kalmar verksamheten i Mörbylånga och på senare år även Löttorp. Vid årsskiftet tillkommer stationen i Ålem. Företaget är ett av ytterst få i Europa som är kvalitetscertifierat enligt standard ISO 9001:2000.

Sedan ett antal år finns också en avdelning för Personlig assistans inom väggarna i huvudkontoret, som ligger i Mörbylånga

 

HOTELL SKANSEN ÅRETS WHISKY-KROG 2005

Cirkus Olympia:

Nummer 21 är ostraffbart!

Det är bara att konstatera: 21:a årgången av Cirkus Olympia – som hade Ölandspremiär i Mörbylånga 14 juli – är den bästa någonsin.

Jag har sedan barnsben sett europeiska stjärncirkusar, som Altenburg, Scott och allt vad de hette, men har sällan haft så roligt som i tältet i Mörbylånga.

Den drygt två timmar långa föreställningen har icke en död sekund. Vi satt på parkett, framför några barnfamiljer. Ungarna skrattade så de skrek och vi med dem. Clownen Yotzo och Mr Jumpyng – ”salongsberusad” trampolinakrobat – grejade humor och glädje. Clownen höll ihop föreställningen och man blev glad varenda gång han dök upp. Det var hans förtjänst att man lite till mans hade ont i skrattmusklerna.

Träningsvärk i klapphänderna hade man också, tack vare alla höjdpunkter i programmet. Det är egentligen svårt att välja ut favoriter, men akrobattruppen Yakubov från Kazakstan, sju personer, är något alldeles utöver det vanliga.

Den nio man starka orkestern, under ledning av Valentin Smirnov, använde tidvis ganska modern musik, typ Beatles och Abba, och höll artisterna på topp.

Vi lever ju numer i ett nästan enat Europa och tack vare familjen Bengtsson, får vi uppleva det allra bästa av genuin cirkuskultur av nästa generation nya européer.

Att Herbert Bengtsson med åren blivit en av vår världsdels bästa häst- och kameldressörer har satt sina spår. Dessutom har han med sina goda kontakter och sin charm lyckats få med sig de bästa artisterna på sin årliga turné. Till dem får hustru Henrika och hennes fullständigt hjärtekrossande hundar räknas.

Glädjande nog är nästa generation Bengtsson med i årets föreställning. Både Jessica och Niklas visar trots sin relativa ungdom att de har ärvt det bästa från mor och far. Stil, medmänsklighet och en underbar förmåga att förmedla glädje, spänning och respekt för djur.

Det är väl det som är cirkuskulturens verkliga själ?
Allt det här bådar gott för mig själv, mina barn och mina barnbarn.
Och med allt detta kom sommaren äntligen till Öland.
Så, på återseende, Cirkus Olympia!

Text: Acke Sandström
Foto: Linda Himsel

FRÅN BONDPOJK TILL MÄSTERDRESSÖR

1986 träffade jag Herbert Bengtsson för första gången. Framlidne cirkusakademiledamoten
Gustaf Lind hade bett mig skjutsa honom till en ny cirkus som skulle spela i byn Veinge utanför
Laholm.
Vi blev mycket väl emottagna av den gästfrie cirkusdirektören, som berättade om
cirkusäventyret Olympia som familjen Bengtsson hade sjösatt året innan.
Fram kom bilden av bondpojken som alltid varit fascinerad av närheten till djur.
Hans föräldrar hade drivit både lantbruk och zoologisk affär. Herbert hade senare arbetat på andra cirkusar med allehanda arbetsuppgifter och hade gjort täta studiebesök när dressörerna tränade sina djur.


Cirkus Olympia 1986 var väl inte så mycket för världen. Två små shetlandsponnies
sprang runt i manegen först i ena riktningen sedan den andra, likaså gjorde kamelen Dino. Men
det var tydligt att Herbert Bengtsson hade större ambitioner!

Året därpå började jag arbeta med marknadsföring och turnépanläggning för Cirkus Olympia och har haft förmånen att få följa både Cirkus Olympias och dressören Herbert Bengtssons utveckling sedan dess.
Sedan de första stapplande åren har Herbert utbildat sig själv genom det som kallas "trial and
error", dvs genom att lära av sina misstag. Förebilder och läromästare har dock funnits, bl a de
åldrande mästerdressörerna Boniecky och Lesniewicz, som blev legender under sin egen aktiva
tid vid den polska statscirkusen ZPR. Herbert har studerat och tagit intryck av deras sätt att
arbeta och testat sina egna idéer i nattliga samtal med nestorerna. Den holländske dressören Jos Uyterlinde har varit engagerad vid Cirkus Olympia vid flera tillfällen och har även influerat
Herbert Bengtsson.

Herberts dressörstil är oefterhärmligt lugn och metodisk. Han tränar varje dag året om med sina
hästar och kameler i vinterkvarteret i Drängsered och på turné. Hans träning bygger på ett
mycket stort antal korta träningspass där djuren succesivt lär sig numrets olika moment. Han
använder hellre sockerbitar och morötter än piskan. I början av 2000-talet deltog han, som sakkunnig, i Jordbruksverkets arbete med att ta fram regler för en god djurhållning inom cirkus.

I dag har Herbert 4 olika hästgrupper och 2 kamelgrupper som han själv dresserat. De medverkar i Cirkus Olympia, men också som gästartister i Europas finaste cirkusar. Herbert har själv uppträtt med djuren bl a i Circo Massimo i TV i 70 länder, Circo Lydia Zavatta i Frankrike, Circus Europa i Holland, Circus Sarrasani i Tyskland, Cirkus Agora i Norge och Cirkus Arena i Danmark.

Herbert har ett grundmurat rykte som Sveriges främste dressör och prishyllan talar sitt
tydliga språk: Pressens Pris vid Internationella Cirkusfestivalen i Warschawa 1996, Cirkusakademins pris "Årets Charlie" 1998, Gislaveds kommuns kulturpris 1999, Circus Zavattas pris 2000, Hylte kommuns kulturpris 2002.

Nu kan Herbert också glädja sig också åt att dottern Jessica valt att gå i faderns fotspår. Hon
framförde hästar på Cirkus Zorba i Norge 2001, fick ytterligare praktik på turné med Cirkus
Olympia 2002, uppträdde med sex arabhästar i Circo Massimo 2003 och turnerar hela säsongen
2003 med Cirkus Olympias bruna arabhästar med Cirkus Maximum, Sveriges Nationalcirkus.

Bondpojken blev till sist, efter hårt och envist arbete, mästerdressör och hans dotter blev cirkusprinsessa med hästar somspecialitet .... det låter som en saga, men jag lovar: Det är sant!

Gay Ljungberg

Månadens naturtips på Öland

Maj 2005

Naturtipsare: Marguerite ”Mitte” Nilsson, turistchef på Öland.
Favoritväxt: Blåeld (Echium vulgare L.)
Favoritflygfärg: Tofsvipa (Vanellus vanellus)
Favoritplats: Neptuni Åkrar, norr om Byxelkrok.

Se mer under www.olandsturist.se

Neptuni Åkrar namngavs i juni år 1741 av Carl Linneaus – senare adlad von Linné – under hans öländska resa. Det är havet och vinden som skapat dessa strandvallar. Frampå sommaren förvandlas de till ett hav av Blåeld.

Tofsvipan är en vacker fågel. Den är högintressant för Öland, då forskare från Konrad Lorentzinstitutet i Wien sedan flera år driver djupstudier om tofsvipans liv och leverne på de öländska strandängarna. Det är sociologisk forskning som i framtiden lär få stor betydelse för oss människor.

Text & Bild: Acke Sandström

Arkeolog:
– Lilla Frö var attraktivt redan under stenåldern!

Det lokala intresset var stort, när universitetslektorn och arkeologen Charlotte Fabech på torsdagskvällen föreläste i ämnet ”Heliga platser i Lilla Frö och Kleva”.
Närmare 30 personer hade samlats i Församlingshemmet i Resmo efter personlig inbjudan från arrangörerna, Lilla Frö byalag och projekt ”Mitt i – Konst och kunskap i Ölands världsarv”.

Charlotte Fabech bor i Eketorp och arbetar för närvarande vid Statens historiska museum i Stockholm. Hon hade förberett sin föreläsning väl och kunde visa bilder och berätta om flera unika fynd som gjorts i bl a Kleva mosse. Föremål i guld och brons presenterades för ortsbefolkningen. Ett föremål är särskilt intressant, en ca 30 centimeter lång tjur i brons, daterad till cirka 300 e Kr. Ursprungligen var tjuren signum för en romersk härförare, som haft den som fälttecken. Troligen kom den till Öland sedan en ölänning som tjänat i romerska kejsarens armé, tagit hem den. Romerska guldmynt som hittats i området bekräftar den teorin. Tjuren hittades i Lilla Frö år 1845 av Per Andersson.

Under tiden före kristendomen offrade befolkningen dyrbara föremål – och även människor och djur – till gudarna, bland att som tack för lycka i strid eller som offer för att vända missväxt till goda skördar.

Fram till cirka år 500 e Kr offrade man i sjöar och mossar, men senare byggdes särskilda kulthus i anslutning till stormansgårdar. Det visar nya fynd som kommit i dagen de senaste 10 åren.

Genom att studera kartor, bebyggelse, markförhållanden och kultplatser – efter 1000-talet e Kr började man bygga kyrkor i t ex Resmo som Lilla Frö tillhör – kan arkeologerna berätta att området norr om Mörbylånga var attraktivt redan under stenåldern.

Stort projekt

Charlotte Fabech och hennes man, professor Ulf Näsman, har av Vetenskapsakademien tilldelats ett större forskningsanslag för ett projekt betitlat ”Mellan svear och daner. Om samhällens förändring under perioden 200 till 700 e Kr.”. Forskningen ska drivas med Högskolan i Kalmar – Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap – som bas. Projektet syftar till att kartlägga de förändringar som skedde i södra Skandinavien och hur de olika folkslagen och områdena påverkade varandra.

– Vi hoppas kunna titta närmare på området Frö-Kleva i vårt projekt, slutade Charlotte Fabech sin föreläsning.
Och i höst startar en studiecirkel i regi av Vuxenskolan och med Marianne Aourell som ledare. Veckans föreläsning kan bli startskottet för bygdens folk att dels upptäcka historien och dels vara med och utveckla sin bygd.

Det är ju alltid intressant att få reda på att hembygden varit attraktiv i årtusenden och lika spännande att få berätta för omvärlden vad som kommer fram genom forskning och studier.

Mona Hedin ställer ut
i Konsums Konstskåp

Textilkonstnär Mona Hedin är februari månads utställare i det populära Konstskåpet i entrén till Konsum i Mörbylånga.
Mona Hedin är född i Sorsele, Lappland, och uppväxt i Ludvika, Dalarna.  Efter en drygt 30-årig gärning som yrkesverksam konstnär i Kungsör i Mälardalen flyttade hon med maken Pekka Hedin – konstnär och biolog – till Mörbylånga år 2002.

Där köpte de f d konditori Piazza vid Västerlånggatan. Efter en grundlig renovering innehåller nu den originella fastigheten konstgalleri – Ateljé 3 Hedin – ateljéer och privatbostad. Tredje medlemmen i familjeverksamheten är sonen Adam, som bor och arbetar i Kastlösa. Där har han sin egen ateljé, för teckning, måleri och skulptur under varumärket ”Fågelform”.

Mer information om Mona Hedin och hennes familj finns på hemsidan www.atelje3hedin.se

Adam Hedin, 32-årig konstnär i Kastlösa, är årets första gäst i det populära konstskåpet i entrén till Konsum i Mörbylånga.

Adam är mångsidig. Efter utbildning vid konstskolor i Västerås och Stockholm (Birka) har han en treårig vistelse vid Ölands Folkhögskola bakom sig. Där studerade han bland annat naturvård och konst.

Nu har han etablerat sig i egen ateljé – ”Fågelform” i Kastlösa. Tillsammans med föräldrarna Mona och Pekka bildar han också gruppen ”3 Hedin”, som har Galleri 3 Hedin på Västerlånggatan i Mörbylånga.

Måleri, skulptur, teckningar och illustrationer ingår i Adam Hedins dagliga gärning. Han har ett stort intresse för natur och ekologi och särskilt då för fåglarnas liv och leverne. Det sätter sina spår i hans arbeten, som blivit mycket uppskattade i vida kretsar, inte minst för en underfundig humor.

Adam Hedin har satt sin prägel på de vandrings- och cykelleder som går härs och tvärs inom Mörbylånga kommun. På uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen har han illustrerat flera informationstavlor vid rastplatserna.

Han är också mannen bakom ”Världsarvskartan”, en handmålad karta som han gjort åt Föreningen Ölands Världsarv och som bl a pryder föreningens eget brevkort och den egna hemsidan www.olandsvarldsarv.se

Foto:Acke Sandström

Till toppen!